Till Startsidan(Snabbkommando: Alt+ 1)
Startsida / Självcensur, yttrandejämlikhet och yttrandefrihet

Självcensur, yttrandejämlikhet och yttrandefrihet


Självcensur, yttrandejämlikhet och yttrandefrihet
I Konstnärsnämndens rapport ”Självcensur, yttrandejämlikhet och yttrandefrihet” reder Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, ut grundläggande de begreppen. Detta mot bakgrund av att tryckfrihetsförordningen fyller 250 år 2016, samtidigt som hot och trakasserier mot konstnärer och skapar en otrygghet som kan leda till självcensur. Är yttrandefriheten en garanti för den fria konsten?

 Ladda ner som PDF  Beställ rapporten


Fruktan för censur eller hot kan leda till att konstnärer och konstinstitutioner censurerar sig själva, vilket kväver det konstnärliga uttrycket och gör det offentliga rummet fattigare. Konstnärlig kreativitet kräver en miljö som är fri från rädsla och osäkerhet.

En rapport från Myndigheten för kulturanalys visade nyligen att många författare och konstnärer saknar den här tryggheten. Enligt studien så hade mer än var femte svarande upplevt att de utsatts för någon form av hot, våld, trakasserier eller skadegörelse kopplat till deras konstnärliga verksamhet.
Konstnärsnämnden har bett professorn i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Ludvig Beckman, att göra analytisk genomgång av begreppen självcensur och yttrandefrihet. Målet är att belysa några av självcensurens problemområden. Beckman gör ett par preciseringar som både kan väcka till eftertanke och provocera.

Han gör en distinktion mellan rätten till yttrandefrihet och värdet av densamma. Den yttrandefrihet som finns reglerad i grundlagarna försvinner inte av ofrivillig självcensur. Men värdet och betydelsen av den urholkas. Och när värdet av yttrandefriheten minskar sätts kulturen och konsten på svältkost.

Uppdaterad: 2016-05-19 Tipsa om sidan

 

  • Adress: Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm
  • Telefon: 08 - 506 550 00
  • E-post: info@konstnarsnamnden.se