Till Startsidan(Snabbkommando: Alt+ 1)
Startsida / Introduktion om arbetsmiljölagstiftningen

Introduktion om arbetsmiljölagstiftningen

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ser till att företag och organisationer följer de lagar om arbetsmiljö och arbetstider som finns. Det gör de dels genom att utfärda föreskrifter, dels genom att kontrollera arbetsplatser. Arbetsmiljölagstiftningens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall samt hjälpa till att skapa en god arbetsmiljö.

Arbetsgivarna är huvudansvariga för arbetsmiljön

Det är arbetsgivarna som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivarna ska följa arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de föreskrifter som Arbetsmiljöverket har utfärdat som rör den aktuella verksamheten. Reglerna ska finnas tillgängliga för arbetstagarna, och går att ladda ned från Arbetsmiljöverkets webbplats.

Arbetsmiljölagens viktigaste paragraf, den så kallade portalbestämmelsen i 3 kap. 2 § första stycket, säger att arbetsgivarna ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagarna utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Formuleringen vidta alla åtgärder som behövs innebär ett mycket långtgående ansvar. Nästa paragraf i lagen kräver att arbetsgivarna systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Grundtanken är att arbetsgivarna måste se till att verksamheten drivs så att de kan uppfylla sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivarna är skyldiga att kartlägga risker och utreda ohälsa och olycksfall samt vidta de åtgärder som kartläggningen ger anledning till.

Arbetsgivarna har också ansvar för att ha beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd, samt att anpassa arbetet och ordna med rehabilitering om det behövs.

Vem omfattas av arbetsmiljölagstiftningen?

Arbetsmiljölagarna gäller alla verksamheter där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Som arbetstagare räknas även elever, inhyrd arbetskraft och personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsgivare kan vara aktiebolag (AB), handelsbolag (HB), kommanditbolag (KB), enskilda firmor, enkla bolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar, kooperativ, stiftelser, statliga myndigheter, landsting, kommuner och fysiska personer.

Om du inte har en arbetsgivare

Om du arbetar som självständig företagare eller tillfällig uppdragstagare har du ingen arbetsgivare. Du saknar då det skyddsnät som det innebär att ha en arbetsgivare. Ditt eget arbetsmiljöansvar är då begränsat till sådana regler som gäller risker från tekniska anordningar och farliga ämnen. För att säkerställa din egen arbetsmiljö bör du ändå ta för vana att undersöka arbetsmiljön inför nya uppdrag, och bedöma vilka risker du kan komma att utsättas för på arbetsplatsen.

Gemensamma arbetsställen

När du utför tillfälligt arbete på en plats där någon annan bestämmer över arbetsförhållandena uppstår ett så kallat gemensamt arbetsställe, där den som bestämmer över arbetsstället har ett samordningsansvar för arbetsmiljön. För att de olika verksamheterna inte ska påverka varandra negativt ska de som arbetar på det gemensamma arbetsstället följa anvisningar från den samordningsansvarige. Vem som är samordningsansvarig ska framgå av ett anslag på arbetsstället. Den som bestämmer över arbetsstället ska se till att de fasta anordningar som finns på arbetsstället inte utsätter dem som arbetar för risker. Den samordningsansvarige ska också se till att lösa anordningar, exempelvis stegar och ställningar, inte har några säkerhetsbrister.

Som företagare ansvarar du för din egen arbetsmiljö

Arbetsmiljölagen reglerar inte förhållandet mellan den som beställer ett arbete och en självständig företagare. Uppdragsgivaren har normalt inget ansvar för den självständiga företagarens arbetsmiljö. Som företagare måste du därför i första hand se till att kontraktet som du har med uppdragsgivaren ställer tillräckliga krav på en god arbetsmiljö.

Ansvaret kan dock i vissa fall övergå till uppdragsgivaren enligt arbetsmiljölagen. Det gäller om uppdragsgivaren går in och aktivt arbetsleder och kontrollerar dig under uppdragets utförande.

Ansvarsfördelningen mellan dig och uppdragsgivaren kan också förändras om du kan betraktas som en så kallad beroende uppdragstagare. Ett exempel på en beroende uppdragstagare är en glaskonstnär som hyr in sig på en glashytta och som är helt beroende av den som driver hyttan. Om du har ett sådant beroendeförhållande till uppdragsgivaren kan du anses som arbetstagare åt uppdragsgivaren. Ansvaret för arbetsmiljön för beroende uppdragstagare måste utredas från fall till fall.

Föreskrifter som kan vara aktuella vid konstnärlig verksamhet

Här följer ett urval av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som kan vara aktuella i olika typer av konstnärlig verksamhet.

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
  • Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)
  • Ensamarbete (AFS 1982:3)
  • Anteckningar om jourtid, övertid och mertid (AFS 1982:17)
  • Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1)
  • Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)
  • Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7)
  • Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3)
  • Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar (AFS 2006:7)
  • Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)
  • Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4)
  • Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3)
  • Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5)
  • Buller (AFS 2005:16)
  • Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:3)
  • Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19)

Har du synpunkter på innehållet får du gärna höra av dig till oss.






Uppdaterad: 2018-03-08 Tipsa om sidan

Relaterad information

Har du blivit utsatt för hot eller trakasserier, klicka här!  

Länkar till lagar, regler och föreskrifter.

 

  • Adress: Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm
  • Telefon: 08 - 506 550 00
  • E-post: info@konstnarsnamnden.se